Och just denna upprepning ligger i alla dagars inbyggda mekanism. Det betyder inte att jag behöver upprepa mig. Det fina med dagarnas upprepning är att de ger mig alla chanser att variera varje dag.

Så av den anledningen vill jag bara redan nu hylla morgondagen eftersom den har bestämt sig för att både väcka mig, behaga mig, lyfta mig, förhärliga mig och alltigenom fylla mig med mer liv.

Tack morgondagen för att du med osviklig förmåga ej vägrar upprepa dig.

Rum eller mellanrum
är du
och natten är längre än jag först trodde

Vad har gått snett när ordet ”långtidsfrisk” tydligen måste lanseras? Ja, en förklaring är naturligtvis att en lång period av socialdemokratiskt styre har cementerat så många sjuka att de, i alldeles för många fall, blivit långtidssjuka. Jag skulle gissa att ordet kommer dyka upp i valrörelsen.

Ordet långtidssjuk finns sedan länge och när nu ordet ”långtidsfrisk” bildas skapar det i sig att normen är att man är långtidssjukskriven. Normen är alltså det sjuka, inte det friska. Man kan också uttrycka det så att ett alldeles för långt majoritetsinnehav signerat S inte alls fokuserar på att förbättra, vare sig förutsättningarna att bli frisk eller friskare. Inte i det enskilda fallet. Inte heller i det stora hela.

Och här är en stor skiljelinje. Alliansen fokuserar på det friska, på det möjliga emedan oppositionen S fokuserar på det sjuka och det omöjliga.

Kort sagt föredrar jag alliansens förbättringslinje än S,V och MP:s förbittringslinje

Jag skrev om det här i förrgår. Då var det 3 företrädare som har förflutet inom nazistiska, fascistiska och rasistiska organisationer. Nu har alltså ytterligare 5 sådana typer av företrädare identifierats. Och jag är övertygad om att det finns fler.

Tillfälligheterna är för många för att vara just tillfälligheter.

Det är både häpnadsväckande och skrämmande.

Bilden av ett parti som försöker göra upp med sitt obehagliga förflutna blir alltmer en bild av ett parti som inte ens förmår att göra upp med sin nutid.

Inför det stundande kyrkovalet den 20/9 visar det sig att SD ställer upp med kandidater som de själva hävdar inte platsar i sitt parti. En före detta Nationaldemokrat, en gammal nazistsympatisör från Nordiska rikspartiet och en före detta medlem i  den fascistiska organisationen Sveriges Framtid.

Partiledaren Jimmie Åkesson har tydligt sagt att människor med ett förflutet inom nazist- och rasistorganisationer inte är välkomna hos SD. Men partiledaren Jimmie Åkesson ser uppenbarligen inga problem med det här inför valet på söndag. Enligt honom kan och ska de företräda SD.

Men har man då inte misslyckats i sin påstådda utstädning av icke önskvärda individer och deras åsikter? Har man dessa åsikter i partiet, om än inte offentligt? Har man , som det tidigare visat sig, ett parti med dubbla ansikten?

Ett offentligt, som inte kan anses vara rasistiskt, men helt klart är främlingsfientligt? Ett annat, icke offentligt, som hyser åsikter som spänner över ett brett spektra av avskyvärda och människofientliga ideologier? Jo, visst har man det!

Det har visat sig gång efter annan att Sverigedemokraterna försöker, och lyckas, fånga väljare med sin nationalsocialistiska syn på hur världen hänger samman. Gång efter annan dyker det upp nationaldemokrater, nazister och andra fascistiska personer som uppenbarligen hittat hem hos SD.

I en tid då dessa grupperingar av individer är marginaliserade är det naturligt att söka sig till ett parti som i dagsläget är oroväckande stort och där man ser sin chans att påverka och verka i kulisserna bakom det offentliga Sverigedemokratiska ansiktet.

Det går, minst sagt, trögt med utstädningen av nazister, rasister och fascister. Och det är, minst sagt, obehagligt att denna utstädning över huvud taget ska behövas av ett parti som kanske kommer att sitta i riksdagen efter nästa val.

Jag älskar också att blogga för då kan jag uttrycka mina åsikter fritt så länge jag inte kränker eller fäller rasistiska eller andra kommetarer som hetsar folkgrupper etc.

Jag läser också dagligen tidningar, tidningar som åtnjuter tryckfrihet.

Om jag är ute på stan glädjer jag mig åt mångfalden av människor från olika delar av världen som är här på grund av att Sverige sedan länge har haft en generös flyktingpolitik.

När jag är på stan kan jag, om jag så vill, avnjuta mat från världens alla hörn. Om jag inte vill äta ärtsoppa och pannkakor en torsdag kan jag med gastronomisk glädje inmundiga en härlig kebab, pizza eller friterade tigerräkor.

Och låt oss behålla den svenska hållningen som består just i generös flyktingpolitk, kulturell mångfalld, åsiktsfrihet, tryckfrihet, och avsaknad av cencur.

Alltså, vill jag slå fast att det är mycket viktigt att vi Bevarar Sverige Svenskt. (Ja, jag stjäl den gamla rörelsens namn som numer heter Sverigedemokraterna). Det står i min fulla rätt att göra det och det faktum att jag just  äger den rätten gör mig stolt att vara svensk och ställa mig bakom den svenska modellen.